Sänkta dagskassor från 30 000 till 2 000 kräver kreativa metoder för att undvika konkurs. De två frisörsalongerna har gemensamt att de under pandemiåret kämpat och fortfarande kämpar för sin överlevnad. Metoderna för överlevnad varierar men åt de statliga stöden fnyser de unisont.
– Det är inte ett stöd! Det är ett lån. Och ett skämt. Regeringen är fucking pajaser allihop. Säger Alberto Yurekci som driver Ringens Klippotek sedan 14 år.
Trafikbruset på Ringvägen utanför Ringens galleria varvas av biltutor och ambulanssirener. Det konstanta flödet av människor i den dammtorra vårluften vittnar ingenting om att Stockholm är mitt i en tredje Corona-våg. Precis innanför Ringens södra entré ligger Ringens Klippotek. Här är flödet ett helt annat. Salongens placering i gallerian är vanligtvis en välsignelse med många drop-in-kunder men under detta pandemi-år har det snarare varit en förbannelse och kunderna har uteblivit. Doften av väteperoxid ligger tung i salongen och utan munskydd står Alberto och klipper sin kund i stolen närmast entrén. Han är arg och besviken. Omsättningen har minskat med 65% och han har för första gången under sina 40 år i branschen tvingats säga upp tre anställda. Det har varit ett oroligt år.
Dagskassorna ekar tomma
– Jag har aldrig i mitt liv varit så rädd som under detta år. Vi har vanligtvis en dagskassa på 25-30 000 kronor. I mars förra året var den plötsligt 2 000 kronor. När kassan fortsätter på de låga nivåerna dag efter dag får jag panik.
Eftersom salongen är ett aktiebolag erbjuds Alberto ta del av vissa statliga stöd men endast under vad han beskriver som en kort period.
– Vi fick lite initialt men det tog slut väldigt snabbt. Sen dess har vi fått klara oss själva och jag såg då ingen annan lösning än att avskeda för första gången i mitt liv. Tre av mina sex anställda fick gå. Jag har aldrig mått så dåligt.
Albertos lilla men muskulösa kropp rör sig vant runt frisörstolen precis som den gjort sedan han köpte sin första egna salong som 17-åring. Saxens och kammens precision varvas med yviga gester när han högljutt utrycker den besvikelse han känner inför de åtgärder som staten vidtagit för hans bransch. Regeringen beskriver han som ett gäng pajaser och han hade för sin salongs och hela samhällets skull föredragit en generell lock down. Ståndpunkten kring de statliga stöden är tydlig.
– Stöd?! Det är inga stöd. De försöker lura i oss att det är stöd när det i själva verket är lån. Jag kan få betala mindre skatt i år, för att få betala dubbelt så mycket nästa år. Vem tror de att jag är?! Aldrig att jag skulle anta ett sådant erbjudande. Jag har kompisar och kollegor som nappat på det och nu är de totalt pippade.
Orädda kunder
De ekonomiska siffrorna talar sitt tydliga språk men hos frisörkunderna lyser Corona-rädslan med sin frånvaro. Den nyklippta Torsten Andersson är 94 år och är nu fullt vaccinerad. Det har dock inte varit avgörande för dagens frisörbesök.
– Jag har varit här varannan månad i alla år. Så även detta märkliga år.
På frågan om han inte varit rädd att smittas under pandemin har Torsten ett tydligt svar.
– Jag har levt i 94 år och har inte längre någonting att frukta. Blir jag smittad så blir jag, men till frisören går jag oavsett. Det har jag alltid gjort. Det tycker jag är så trevligt.
Torsten tar sin käpp och lämnar salongen.
I Albertos stol halvligger Max Pisano och får huvud- och ansiktshår klippt och ansat. Även han stamkund på salongen och likt Torsten helt obrydd av den potentiella smittorisken.
– Jag är äventyrare och syns mycket på tv. Det kräver att jag ser bra ut och jag är här varannan vecka oavsett pandemiläge. Jag känner även ett ansvar att stötta Alberto i dessa tider och skulle därför aldrig lämna honom.
Efter förhandlingar med sin hyresvärd blir Alberto hyresbefriad i tre månader. Han är tacksam för det men menar att de 150 000 kronorna inte räddar hans företag. Inte ens i närheten.
Salongerna vittnar om likartade upplevelser
Ett par hundra meter längre bort på Blekingegatan ligger Salong Systrarna Boustedt. Utanför salongen passerar enstaka bilar. En kvinna med ett skrikande barn i vagn passerar salongens entré och höjer tillfälligt ljudnivån. Gatans puls är här en annan men inne i salongen återkommer doften av väteperoxid. En ensam vithårig man står mitt i salongen med munskydd på. Lee Boustedt, en av salongens grundare möter upp i dörren och passar på att ta en rökpaus utanför salongen när hon beskriver det senaste årets upplevelser. I tre år har systrarna drivit salongen på den här adressen men de har varit verksamma i området i många år och har därför hunnit etablera ett kundregister. Lee tar ett djupt bloss på cigaretten och beskriver erfarenhetens ynnest mitt i en utandning:
– Det har varit vår räddning. Att vi har etablerade relationer till redan befintliga kunder. Det har gjort att vi i alla fall har överlevt. Det är vi otroligt tacksamma för.
En oförutsägbar berg- och dalbana
Salongerna vi pratat med beskriver utvecklingen av kundflödet under året i princip identiskt. Ett totalt stopp under mars och april 2020. Lite bättre flöde under senare vår och sommar. Försiktigt optimistiskt i augusti. Och sen plötsligt tvärstopp i oktober. Stiltje sedan dess. De beskriver en helt oförutsägbar bergochdalbana. Upp och nedgångar. Vissa dagar fullt bokade. Vissa dagar inga kunder alls. Jessica Karlborg gör oss sällskap på gatan. Hon har hyrt stol i salongen i 22 år. Långt innan systrarna Boustedt tog över. Hon beskriver den grad av flexibilitet som de ojämna dagarna krävt.
– Jag har erbjudit mina kunder klipptider då ingen av mina kollegor är på salongen. Det har i vissa fall inneburit att jag har en första kund vid 7 och nästa kund vid 19. Ibland inga däremellan.
Hon känner sig dock väldigt uppskattad av sina kunder och tillsammans menar hon att de tagit sig igenom året.
– De har skickat sms då och då och skrivit att de saknar mig. Att de inte har övergivit mig utan kommer tillbaka när pandemin lagt sig. Otroligt upplyftande såklart.
Kraftigt reducerad omsättning
Jessica som tappat cirka 30% av sin omsättning beskriver det ekonomiska bortfallet som hårt och spekulerar i hur det är för dem som inte har en andra inkomst i hushållet.
– Det finns alldeles säkert de som har det värre. Jag har en till inkomst i mitt hushåll som alltid funnits där som en trygghet.
Lee uppskattar sin sänkta omsättning till 50% och beskriver rädslan inför att själv smittas och därmed inte kunna ta emot den kraftigt reducerade kundgrupp som trots allt fortfarande kommer till salongen.
– Jag vågade inte ha mina barn på förskolan på grund av rädslan att de skulle dra hem smittan till oss. Jag var livrädd att smittas och därmed inte kunna jobba. Det hade varit förödande. Jag och min man turdes om att vara hemma med barnen.
Olika bolagsformer ger olika stöd
På systrarnas salong finns sex frisörer. De har alla egna verksamheter i olika bolagsformer. Möjligheten till statligt stöd har därför varierat kraftigt och Lee beskriver situationen.
– Vi har en kollega som har aktiebolag. Hon har kunnat permittera sig och får då ett rimligt permitteringsstöd. Vi andra som har handelsbolag och enskild firma, som utför exakt samma arbete och i samma lokal, har endast erbjudits tillfälliga skattelättnader. Det betyder i realiteten att du får halverad skatt i år som då dubbleras nästa år. Känns otroligt riskabelt.
Jessica och Lee utrycker precis som Alberto en besvikelse inför statens hantering av de olika stöden.
– Vi utför ju samma jobb, under samma tak och borde då ha rätt till likvärdig ersättning oavsett bolagsform.
De senaste två veckorna har de båda frisersalongerna börjat se en vaccinationseffekt med återkommande kunder som följd, vilket genererat en försiktig optimism inför framtiden. Framförallt för Jessica som har många äldre kunder.
– Otroligt glädjande att de börjar återvända. En kund jag hade i morse var här för första gången på ett år. Då finns det lite att klippa. Säger hon och ler.
Text och foto Karolina Nyström
Fyra stöd som finns att söka för frisörer under pandemin:
- Korttidsarbete
- Omsättningsstöd
- Omställningsstöd
- Hyresstöd
Läs mer på https://www.frisorforetagarna.se/medlemskap/corona-covid-19/
